Geografi
Kenya ligger vid ekvatorn i östra Afrika och är till ytan en tredjedel större än Sverige. Landskapet är omväxlande. Från kusten stiger landet gradvis till en högplatå i centrala och västra Kenya. Genom platån och hela landet i nord-sydlig riktning går Afrikas stora dalsänka, Great Rift Valley. Merparten av befolkningen bor i de bördiga högländerna. Här odlas te och kaffe. Huvudstaden Nairobi ligger där högplatån övergår i savanner i söder. På savannen som fortsätter in i norra Tanzania finns några av de berömda nationalparkerna: Masai Mara, Amboseli och Tsavo. De rymmer elefanter, lejon, giraffer, zebror och antiloper.
Klimat
Trots att Kenya ligger vid ekvatorn har stora delar av landet, ett tempererat klimat, tack vare den höga höjden. Längs kusten är klimatet tropiskt. Nederbörden är ojämnt fördelad över landet. Mest regn faller vid kusten och i högländerna. Bara runt en tiondel av landet får tillräckligt med nederbörd för att marken ska lämpa sig för jordbruk.
Befolkning och kultur
Nästan hälften av kenyanerna lever i fattigdom, och av dem beräknas nästan hälften klara sig på mindre än en amerikansk dollar om dagen. Hög befolkningstillväxt, torka, översvämningar och etniska konflikter har försämrat levnadsvillkoren för många kenyaner. Aidsepidemin har bidragit till att den förväntade livslängden fallit. Ett drygt fyrtiotal folkgrupper bor i Kenya. Nästan två tredjedelar tillhör någon av de fem största: kikuyu, luhya, kalenjin, luo och kamba. Det självständiga Kenya var länge förskonat från allvarliga etniska konflikter, men motsättningar har på senare år urartat i våld. Halva befolkningen är under 19 år. Olika folkslag inom landet har sina språkliga och kulturella särdrag. De stora folkgrupperna – som kikuyu och luo – har en framträdande plats med sina danser, konsthantverk och berättartraditioner. Vid kusten blandar den så kallade swahilikulturen arabiska och muslimska traditioner med inslag från inhemsk afrikansk kultur.
Historia
Kenya har under årtusenden varit en knutpunkt under olika folkvandringar. I mötet mellan araber och bantufolk utvecklades den så kallade swahilikulturen som redan på medeltiden bedrev långväga handel. När européer på 1800-talet koloniserade Afrika hamnade Kenya under brittisk kontroll. Vita nybyggare lade beslag på de bördigaste markerna, vilket orsakade starkt missnöje. Det blev grogrund för mau-mau-upproret på 1950-talet. Upproret slogs ned brutalt av britterna men i förlängningen beredde det väg för Kenyas självständighet 1963. Befrielsehjälten Jomo Kenyatta styrde landet till sin död 1978, då Daniel arap Moi tog över som president. Efterhand avtog tillväxten och fattigdomen ökade. Kritiken växte mot utbredd korruption och brott mot de mänskliga rättigheterna. I valet 2002 förlorade regeringspartiet KANU för första gången makten och en koalitionsregering bildades med Mwai Kibaki som president. Ekonomin fick ett uppsving men spänningarna var stora i den brokiga regeringsalliansen och etniska motsättningar kom alltmer upp till ytan.
Ekonomi
Jordbruket utgör stommen i Kenyas ekonomi. Jordbruksprodukter dominerar exporten, och de flesta kenyaner är sysselsatta med odling eller boskapsskötsel. Kenya som är Östafrikas största ekonomi har samtidigt en betydligt större och mer varierad industrisektor än sina grannländer. Turismen är också en viktig näringsgren. En majoritet av kenyanerna är sysselsatta inom den så kallade informella sektorn, till stor del med att odla för självhushåll. Många jobbar också ”svart” som till exempel hembiträden, gatuförsäljare eller med industritillverkning i liten skala. Kenya är sedan länge ett av Afrikas mest besökta turistmål. Många lockas att åka på safari i hopp om att se storvilt i någon av de över 50 nationalparkerna och naturreservaten. Andra söker sig till de vidsträckta stränderna längs kusten.
Politiskt system
Kenya fick en ny författning i augusti 2010, men det beräknas ta flera år innan den genomförts fullt ut. Den syftar till att begränsa presidentens makt, som tidigare varit mycket långtgående. Istället ska parlamentet, som får två kamrar, ha en starkare ställning. Rättsväsendet reformeras och blir mer oberoende än tidigare. Vidare genomförs en decentralisering, då maktbefogenheter flyttas över till 47 nyinrättade regioner med folkvalda guvernörer och regionförsamlingar.
Religion
Religionsfrihet garanteras i författningen och toleransen mellan olika trosinriktningar är ganska hög. Majoriteten av kenyanerna är kristna. Traditionella trosföreställningar spelar också en viktig roll, även bland delar av den kristna befolkningen.
Källa: http://www.landguiden.se
Kenya ligger vid ekvatorn i östra Afrika och är till ytan en tredjedel större än Sverige. Landskapet är omväxlande. Från kusten stiger landet gradvis till en högplatå i centrala och västra Kenya. Genom platån och hela landet i nord-sydlig riktning går Afrikas stora dalsänka, Great Rift Valley. Merparten av befolkningen bor i de bördiga högländerna. Här odlas te och kaffe. Huvudstaden Nairobi ligger där högplatån övergår i savanner i söder. På savannen som fortsätter in i norra Tanzania finns några av de berömda nationalparkerna: Masai Mara, Amboseli och Tsavo. De rymmer elefanter, lejon, giraffer, zebror och antiloper.
Klimat
Trots att Kenya ligger vid ekvatorn har stora delar av landet, ett tempererat klimat, tack vare den höga höjden. Längs kusten är klimatet tropiskt. Nederbörden är ojämnt fördelad över landet. Mest regn faller vid kusten och i högländerna. Bara runt en tiondel av landet får tillräckligt med nederbörd för att marken ska lämpa sig för jordbruk.
Befolkning och kultur
Nästan hälften av kenyanerna lever i fattigdom, och av dem beräknas nästan hälften klara sig på mindre än en amerikansk dollar om dagen. Hög befolkningstillväxt, torka, översvämningar och etniska konflikter har försämrat levnadsvillkoren för många kenyaner. Aidsepidemin har bidragit till att den förväntade livslängden fallit. Ett drygt fyrtiotal folkgrupper bor i Kenya. Nästan två tredjedelar tillhör någon av de fem största: kikuyu, luhya, kalenjin, luo och kamba. Det självständiga Kenya var länge förskonat från allvarliga etniska konflikter, men motsättningar har på senare år urartat i våld. Halva befolkningen är under 19 år. Olika folkslag inom landet har sina språkliga och kulturella särdrag. De stora folkgrupperna – som kikuyu och luo – har en framträdande plats med sina danser, konsthantverk och berättartraditioner. Vid kusten blandar den så kallade swahilikulturen arabiska och muslimska traditioner med inslag från inhemsk afrikansk kultur.
Historia
Kenya har under årtusenden varit en knutpunkt under olika folkvandringar. I mötet mellan araber och bantufolk utvecklades den så kallade swahilikulturen som redan på medeltiden bedrev långväga handel. När européer på 1800-talet koloniserade Afrika hamnade Kenya under brittisk kontroll. Vita nybyggare lade beslag på de bördigaste markerna, vilket orsakade starkt missnöje. Det blev grogrund för mau-mau-upproret på 1950-talet. Upproret slogs ned brutalt av britterna men i förlängningen beredde det väg för Kenyas självständighet 1963. Befrielsehjälten Jomo Kenyatta styrde landet till sin död 1978, då Daniel arap Moi tog över som president. Efterhand avtog tillväxten och fattigdomen ökade. Kritiken växte mot utbredd korruption och brott mot de mänskliga rättigheterna. I valet 2002 förlorade regeringspartiet KANU för första gången makten och en koalitionsregering bildades med Mwai Kibaki som president. Ekonomin fick ett uppsving men spänningarna var stora i den brokiga regeringsalliansen och etniska motsättningar kom alltmer upp till ytan.
Ekonomi
Jordbruket utgör stommen i Kenyas ekonomi. Jordbruksprodukter dominerar exporten, och de flesta kenyaner är sysselsatta med odling eller boskapsskötsel. Kenya som är Östafrikas största ekonomi har samtidigt en betydligt större och mer varierad industrisektor än sina grannländer. Turismen är också en viktig näringsgren. En majoritet av kenyanerna är sysselsatta inom den så kallade informella sektorn, till stor del med att odla för självhushåll. Många jobbar också ”svart” som till exempel hembiträden, gatuförsäljare eller med industritillverkning i liten skala. Kenya är sedan länge ett av Afrikas mest besökta turistmål. Många lockas att åka på safari i hopp om att se storvilt i någon av de över 50 nationalparkerna och naturreservaten. Andra söker sig till de vidsträckta stränderna längs kusten.
Politiskt system
Kenya fick en ny författning i augusti 2010, men det beräknas ta flera år innan den genomförts fullt ut. Den syftar till att begränsa presidentens makt, som tidigare varit mycket långtgående. Istället ska parlamentet, som får två kamrar, ha en starkare ställning. Rättsväsendet reformeras och blir mer oberoende än tidigare. Vidare genomförs en decentralisering, då maktbefogenheter flyttas över till 47 nyinrättade regioner med folkvalda guvernörer och regionförsamlingar.
Religion
Religionsfrihet garanteras i författningen och toleransen mellan olika trosinriktningar är ganska hög. Majoriteten av kenyanerna är kristna. Traditionella trosföreställningar spelar också en viktig roll, även bland delar av den kristna befolkningen.
Källa: http://www.landguiden.se